kachin

Uppdatering om Livet

HeLt ÄrLigT gör jag inte så mycket just nu. Latmask men samtidigt är det säkert nyttigt vill jag inbilla mig. Tid att fundera. Tjohej!!! Tror jag tänkt samma tankar varje dag den här veckan, i princip. Jag behöver en ordentlig runda på milspåret i ösregn för att fundera tror jag. Det där lät fruktansvärt hurtigt. Tjohej!!!2 Men ja, att plaska runt på det bitvis nästan igenvuxna spåret är riktigt, riktigt gött ibland. Just nu är jag påväg ur en förkylning så det går inte. Blir även mörkare nu på hösten faktiskt, så på torsdagsträningen går det ändå inte. Får hitta ett annat sätt att fundera på.


För övrigt är det smått intressant att man aldrig slutar förvånas av andra människor. Det är väl tur, hade varit tråkigt annars. Något som är tråkigt är att det här påståendet om att "aldrig sluta förvånas" är väldigt uttjatat, så att bli förvånad över min förvåning skulle vara ganska förvånande.

 

(Ber om ursäkt för att den lockande rubriken kanske inte riktigt matchar med texten i inlägget)

Tja


Såhär ser min bästa kompiz Katten ut när han/hon/den fått nog av mig. Går i väg och stirrar ut i diket. Jahapp.

 

"Anledningen till att jag inte har yttrat mig om skrivtips eller dylikt tidigare är därför att jag tror starkt på ordets vördnadsfulla naturföreteelse, att ge konkreta skrivtips gällande konstnärligt skrivande stympar av lite av den mirakulösa processen som du upplever i författandet av en text." /Bloggare

Lol.

 

 

 

 

Att lära sig den hårda vägen, det är inte alltid lätt det. Ikväll blev det nämligen dags för årets fotvrickning. Borde vid det här laget ha lärt mig att jag ska träna vristerna mer men av någon anledning är det ganska ofantligt tråkigt att göra det...

Så jag sitter med foten i högläge nu. Skadan är väl inte så farlig egentligen, men väldigt irriterande. Man blir lite rörelseförhindrad. Och kall av att i princip hoppa på ett ben i 2,5 kilometers spöregn. Väldigt synd om mig! Under de där 2,5 kilometerna fick jag dock en liten funderare med mig själv. Det är alltid trevligt. Mot slutet kom jag att tänka på Frodo i Sagan om Ringen. Tänkte att det här inte är någonting mot hans trapats genom dimmiga bergen (eller vad de nu hette). Om en vecka är jag nog på hugget igen.

Hoppas det fortsätter regna imorgon. Det är mysigt. För övrigt var dagens löptur väldigt härlig fram till jag vrickade mig, dvs första halvmilen. Det var flera år sedan jag sprang milspåret sen sist och jag kände mig väldigt pigg i benen. Regnet var bara härligt svalkande och gjorde det lätt att andas. Så jag är lite bitter att jag inte kunde slutföra hela sträckan. Det var skönt att duscha i varmt regn sedan i alla fall.

****** Häj då ******

Den här skogen gav mig 18 liter kantareller! Sen hann jag inte plocka mer.